Uppsala kommun

Kommunens område motsvarar socknarna Almunge, Balingsta, Björklinge, Bladåker, Bondkyrka, Bälinge, Börje, Dalby, Danmark, Faringe, Funbo, Gamla Uppsala, Hagby, Jumkil, Järlåsa, Knutby, Lena, Läby, Ramsta, Rasbo, Rasbokil, Skogs-Tibble, Skuttunge, Stavby, Tensta, Tuna, Uppsala-Näs, Vaksala, Viksta, Vänge, Västeråker, Åkerby, Åland och Ärentuna. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Uppsala stad som 1863 bildade en stadskommun.

1947 införlivades Bondkyrka landskommun och Gamla Uppsala landskommun i Uppsala stad

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Björklinge (av de tidigare kommunerna Björklinge och Viksta), Bälinge (av Bälinge, Börje, Jumkil, Skuttunge och Åkerby), Knutby (av Bladåker, Edsbro, Faringe och Knutby), Norra Hagunda (av Järlåsa, Läby, Skogs-Tibble, Vänge och Åland), Oland (av Alunda, Ekeby, Skäfthammar, Stavby och Tuna), Rasbo (av Rasbo och Rasbokil) Södra Hagunda (av Balingsta, Dalby, Hagby, Ramsta, Uppsala-Näs och Västeråker), Vaksala (av Danmark, Funbo och Vaksala) samt Vattholma (av Lena, Tensta och Ärentuna). Almunge landskommun samt Uppsala stad förblev opåverkade.

1967 införlivades Södra Hagunda och Vaksala landskommuner i Uppsala stad samtidigt som Rasbo landskommun införlivades i Olands landskommun.

Uppsala kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Uppsala stad samt landskommunerna Almunge, Björklinge, Bälinge, Knivsta, Norra Hagunda och Vattholma samt delar ur Knutby landskommun (Bladåkers, Faringe och Knutby församlingar). 1974 införlivades delar ur då upplösta Olands kommun (Rasbo, Rasbokils, Stavby och Tuna församlingar). 2003 utbröts ur kommunen området som utgjort Knivsta landskommun för att bilda Knivsta kommun.

Kommunen ingår sedan bildandet i Uppsala domsaga.

Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för finska.

Uppsala kommun är belägen i de centrala delarna av landskapet Uppland och gränsar i söder till Knivsta och Håbo kommuner, i sydväst till Enköpings kommun, i väster till Heby kommun samt i norr till Tierps och Östhammars kommuner, alla i Uppsala län, samt i öster till Norrtälje kommun i Stockholms län. Kommunen ligger vid Mälarens norra strand där Fyrisån mynnar ut i Mälarens nordligaste vik Ekoln norrifrån.

Topografi och hydrografi

Centralorten belägen vid norra änden av mälarviken Ekoln är huvudsakligen omgiven av vidsträckta och uppodlade lerslätter. I västra och nordöstra delarna av kommunen finns stora, flacka skogsområden. I södra delen av kommunen finns skogsområden så som Lunsen och Nåsten och i sydväst finns Fiby urskog. I lerfyllda sprickdalar flyter Fyrisån, Hågaån och Jumkilsån. I det i övrigt flacka landskapet framträder rullstensåsen Uppsalaåsen tydligt, exempelvis vid Viksta stentorg och ett nästan 2 km² stort så kallat kittelfält.

Klimat

Mellan april och mitten av juni ligger temperaturen vanligen mellan 10 och 20°C. Sedan stiger temperaturen och når ofta 20 till 25°C mellan juni och augusti. Dessutom finns upp till 18 soltimmar per dygn. Under hösten mellan september och november ligger temperaturen allmänt mellan 5 och 15°C. Den kallaste tiden sträcker sig från december till mars och ofta ligger temperaturen under fryspunkten. Dagar med snöfall som lämnar ett snötäcke är inte ovanliga.

Naturskydd

År 2022 fanns 45 naturreservat i Uppsala kommun. Bland dessa hittas exempelvis Örby hagar som utgörs av gamla betesmarker i en kulturmiljö. Reservatet är även klassat som Natura 2000-område. Fullerö backar är ett annat område med betesmark, där har djur betat sedan 1200-talet. De betande djuren har hållit vegetationen låg, varför ljuskrävande örter och insekter getts möjlighet att växa. Även detta reservat är klassat som Natura 2000-område.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 27 församlingar.

De 27 församlingarna i Uppsala kommun

Almunge församling Balingsta församling Björklinge församling Bälingebygdens församling Dalby församling Danmark-Funbo församling Faringe församling Gamla Uppsala församling Gottsunda församling Hagby församling Helga Trefaldighets församling Knutby-Bladåkers församling Lena församling Norra Hagunda församling Ramsta församling Rasbo församling Rasbokils församling Skuttunge församling Stavby församling Tensta församling Tuna församling Uppsala domkyrkoförsamling Uppsala-Näs församling Vaksala församling Viksta församling Västeråkers församling Ärentuna församling

Från 2016 indelas kommunen istället i 36 distrikt.

De 36 distrikten i Uppsala kommun
Almunge Balingsta Björklinge Bladåker Bälinge Börje Dalby Danmark Faringe Funbo Gamla Uppsala Gottsunda Hagby Jumkil Järlåsa Knutby Lena Läby Ramsta Rasbo Rasbokil Skogs-Tibble Skuttunge Stavby Tensta Tuna Uppsala domkyrkodistrikt Uppsala Helga Trefaldighet Uppsala-Näs Vaksala Viksta Vänge Västeråker Åkerby Åland Ärentuna

Tätorter

Uppsala kommuns lokala definition av tätorten Uppsala stämmer inte överens med SCB:s tätortsdefinition.

(blankt) Om befolkningen sjunker under 200, blir tätorten i stället en småort.

Avgränsningen görs vart femte år.

SCB ändrade metod till 2015

Beteckningen för T0514 ändrades till Jälla den 19 juni 2017.

Beteckningen för T0598 ändrades till Selknä och Marielund den 19 juni 2017.

T0666 Vårdsätra klassades inte längre som en statistisk tätort 2017.

Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB)

Styre

Under mandatperioden 2002–2006 styrdes kommunen av Socialdemokraterna med stöd från Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Under mandatperioderna 2006–2014 styrdes kommunen av de borgerliga partierna (Alliansen).

Under mandatperioden 2014–2018 styrde Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet (de rödgröna) med egen majoritet. Efter kommunvalet 2018 tog ett nytt blocköverskridande styre med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna (mittstyret) över makten, då inget block fått egen majoritet och Sverigedemokraterna blivit vågmästare.

Under mandatperioden 2022–2026 styr Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i minoritet. Tillsammans har dessa tre partier en valteknisk samverkan med Utvecklingspartiet Demokraterna.

Kommunfullmäktige

Presidium

Gruppledare

Mandatfördelning 1970–2026

38161710

6417

533201013

6318

633171213

5625

733151016

5130

73611621

5229

63471419

4833

631691217

4833

528713421

5328

63474919

4635

1024749620

4536

927616614

4338

6216811622

4239

6211168423

4239

82212674155

4140

9216886147

4041

11235756148

4536

1121875168

4140

Valår V S MP C L KD M SD FI SE4V UPDEM Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K) 1970 38 16 17 10

81 87,0 1973 5 33 20 10 13 81 89,7 1976 6 33 17 12 13 81 89,7 1979 7 33 15 10 16 81 89,1 1982 7 36 11 6 21 81 90,1 1985 6 34 1 7 14 19 81 88,2 1988 6 31 6 9 12 17 81 84,6 1991 5 28 3 7 13 4 21 81 84,1 1994 6 34 7 4 9 1 19 1 81 85,4 1998 10 24 7 4 9 6 20 1 81 79,68 2002 9 27 6 3 16 6 14 81 79,69 2006 6 21 6 8 11 6 22 1 81 81,81 2010 6 21 11 6 8 4 23 2 81 84,11 2014 8 22 12 6 7 4 15 5 2 81 85,18 2018 9 21 6 8 8 6 14 7 2 81 86,40 2022 11 23 5 7 5 6 14 8 2 81 82,09 2026 11 21 8 7 3 5 16 8 2 81 85,00 Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Totalt har kommunstyrelsen 18 ledamöter, varav sex tillhör Socialdemokraterna, fyra tillhör Moderaterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet har två vardera medan Liberalerna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna alla har en ledamot vardera.

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Övriga nämnder

Internationella relationer

Uppsala kommun hade i början av 2020-talet ett flertal internationella relationer i syfte att "skapa förutsättningar för att kommunen ska kunna erbjuda bättre och mer kostnadseffektiv service till invånarna, och att Uppsala ska ha en långsiktigt hållbar tillväxt och sysselsättning". Det internationella arbetet hade tre basinriktningar – verksamhetsutveckling, näringsliv och positionering samt bevakning och påverkan. Som en del av det arbetet var kommunen sedan 2015 medlem i Eurocities, en samverkansorganisation för "att stärka storstädernas ställning i EU". Därtill hade kommunen sju vänorter:

Näringsliv

Det lokala näringslivet har under lång tid varit tätt knutet till centralorten där universitetet och statliga verk ligger. I början av 2020-talet var cirka 15 procent av de förvärvsarbetande sysselsatta inom utbildning, 20 procent inom vård och omsorg och fem procent inom tillverkningsindustrin. Inom den offentliga sektorn var de största arbetsgivarna kommunen, regionen (vilket inkluderar Akademiska sjukhuset) samt Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Bland större industrier återfinns bioteknikföretaget Cytiva Sweden AB, läkemedelsbolaget Fresenius Kabi AB och Phadia AB som arbetar med medicinsk utrustning. Universitetet har lockat etableringar av kunskapsintensiva företag till kommun, primärt inom branscherna data och läkemedel. I företagsparken Glunten, (Uppsala Science Park) finns Stiftelsen universitet, näringsliv och samhälle (STUNS) som bildats för att stimulera samarbetet mellan universitet, näringsliv och samhällsorgan så som Livsmedelsverket, Sveriges geologiska undersökning, Läkemedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt. Andra större näringsidkare i kommunen var Vattenfall AB och Luftstridsskolan (LSS).

Energi och råvaror

Under 2010-talet började den traditionella strukturen för produktion av el att förändras. Tidigare fanns generellt ett mindre antal, ofta stora, elproducerande enheter såsom vattenkraftverk och kärnkraftverk som producerade nästan all el vilken sedan överfördes via långa kraftledningar till elanvändarna då dessa kraftverk ofta är placerade långt ifrån tätbebyggda områden. Detta håller dock på att förändras i och med att mer decentraliserad och lokal energiproduktion av olika slag blivit vanligare, bland annat genom teknisk utveckling hos solkraft och vindkraft men även genom lagringsteknik som exempelvis batterier. Uppsala kommun strävar efter en ökad lokal produktion av el för att bidra till övergången till förnybar elproduktionen, men även för att öka resiliensen för det lokala elektriska nätet.

Vattenfall driftsatte vintern 2020 ett batterilager nära Gränby sportfält. Batterilagret ska stötta det lokala nätet för Uppsala stad och har en installerad kapacitet på 20 MWh och en effekt på 5 MW. Vattenfall beskriver lagret som ett "forsknings- och innovationsprojekt som syftar till att utvärdera på vilka sätt man kan utvärdera ett energilager". I och med driftsättning blev Uppsala den första kommunen i Sverige med den här typen av anläggning.

Uppsalas kraftvärmeverk i Boländerna hade tidigare en turbin på 100 MW vilket motsvarade cirka en tredjedel av Uppsala stads maximala effektbehov. En ny byggnad, Carpe Futurum, invigdes i början av 2022 vilken eldar biobränslen. Till denna kommer det vara möjligt att ansluta en turbin för 30 MW lokal elproduktion.

En utbyggnad av solceller för elproduktion pågår i Uppsala kommun som har satt som långsiktigt mål solenergi ska täcka 10-15 % av elanvändningen. Etappmål är 30 MW installerad effekt 2020 och 100 MW 2030.^{[uppföljning saknas]} Solel producerar dock främst sommartid på Sveriges breddgrader och bidrar inte mycket till elproduktionen på vintern.

Det fanns i början av 2020-talet ingen vindkraft på större skala utbyggd inom Uppsala kommuns gränser, ej heller i Uppsala län som helhet. En framtida utbyggnation kompliceras också, bland annat till följd av Försvarsmaktens intressen samt att många områden i Uppsala kommun har höga natur- eller kulturvärden.

Strömhagsgruvan öppnade 1842 men stängdes efter en kortare tid. År 1942 återupptogs verksamheten, men genom ett nytt gruvhål. Under de två åren driften pågick upptogs 3920 ton prima järnmalm. Verksamhet var åter igång 1952 men upphörde efter två år.

Infrastruktur

Transporter

I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av motorvägen på E4 och Ostkustbanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och regiontåg samt Mälartågs regiontåg. Dessutom trafikeras banan norrut av Mälartåg mot Gävle och söderut av SJ, Mälartåg och Stockholms pendeltåg mot Stockholm. Mälartåg har stopp även i Storvreta, Vattholma och Skyttorp. Från Uppsala utgår även Dalabanan, som trafikeras av Mälartåg och SJ, västerut mot Sala.

Under 2020-talet blev planer för en spårvagnslinje i centralorten konkreta. Ett klagomål mot byggprojektet avvisades i mars 2025 av förvaltningsdomstolen.

Från Uppsala utgår riksväg 55 åt sydväst, riksväg 72 åt väster, länsväg 272 åt nordväst, länsväg 290 åt norr, länsväg 288 åt nordöst och länsväg 282 åt öster. De båda senare förbinds av länsväg 273 i nord-sydlig riktning i kommunens östra delar.

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 249 078 invånare (30 juni 2026), vilket placerar den på 4:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 47 007, eller 22,67 % av befolkningen (hela befolkningen: 207 362 den 31 december 2014).

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

Den 31 december 2024 utgjorde folkmängden i Uppsala kommun 248 016 personer. Av dessa var 57 747 personer (23,28 %) födda i ett annat land än Sverige. Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Uppsala kommun.

Kulturarv

I kommunen finns en av Skandinaviens mest värdefulla kulturmiljöer, Gamla Uppsala. Området var ett religiöst och politiskt centrum på 500-talet. Där hittas exempelvis de tre kungshögarna.

År 2022 fanns 12 statliga byggnadsminnen i kommunen, däribland Uppsala slott med anor från 1500-talet och Botaniska trädgården. Den senare anlades på 1660-talet och skänktes av Gustav III till universitetet 1787.

Kommunvapen

Vapnets blasonering fastställdes 1943 enligt följande: I blått fält ett gående utåtseende, krönt lejon (leopard) av guld med röd beväring, därest dylik skall användas.

Mellan 1986 och 2018 användes ett märke som var registrerat med följande blasonering: I blått fält ett gående utåtseende, krönt lejon i gult med svart kontur och med röd beväring, därest dylik skall användas. Den svarta konturen och gula färgen stod dock i strid med heraldiska regler om tinkturer och 2018 återtogs det tidigare vapnet.

Uppsalas lejon uppträder första gången som sigill på 1700-talet. Det fastställdes som vapen för Uppsala stad år 1943. Även landskommunerna Björklinge, Bälinge, Gamla Uppsala, Läby och Oland hade haft vapen vars giltighet upphört i samband med sammanslagningar.

• (på engelska) Complete Travel Guide Uppsala. YouGuide TM. 2024

Noter