Stablecoin

Kryptovalutor har funnits sedan 2009, då Bitcoin lanserades. Till skillnad från dollar, euro och andra nationella valutor finns det ingen statlig aktör som garanterar kryptovalutornas värde. De har varit föremål för spekulation vilket lett till att deras värde har fluktuerat kraftigt. Detta har i sin tur starkt begränsat deras nytta som betalningsmedel för varor och tjänster. Eftersom transaktionerna är anonyma och svåra att spåra, har de dock ofta kommit att användas i kriminella sammanhang.

Kryptovalutor har fördelar som skulle göra dem attraktiva också i legala sammanhang, om det inte vore för deras stora värdesvängningar. Betalningar kan ske mycket snabbt. Snabbheten innebär bland annat att företag inte behöver binda lika mycket likviditet, att transaktionsrisker minskar och att handel och finansflöden kan gå smidigare. En överföring via Swift kan ta upp till tio dagar (men i regel 2−5 arbetsdagar) medan en överföring av en kryptovaluta bara tar några sekunder.

Liksom andra kryptovalutor använder stablecoin-valutor blockchain-mekanismen. Det som utmärker stablecoins är att de har en fast växelkurs relativt en referensvaluta, hittills oftast USD. Utgivaren åstadkommer detta genom att ha en säkerhet som motsvarar det nominella värdet av sålda stablecoins, och därför vid önskemål kan återköpa utgivna stablecoins. Säkerheten är oftast i form av kortfristiga statsobligationer, men kan också vara av annat slag, exempelvis guld. Det finns också något mindre stabila stablecoins, som använder en korg av olika kryptovalutor. Tanken är att om en valuta rasar i värde så kompenseras detta förhoppningsvis av att någon av de andra stiger. Vidare:

• Människor som lever i länder med hög inflation eller dysfunktionella banksystem skulle kunna se stablecoins som ett tryggare alternativ än det egna landets valuta.
• Utgivare av stablecoins kan tjäna pengar i form av ränteintäkter på statspapper samtidigt som man slipper betala någon utgiftsränta på skulderna, alltså kundernas stablecoins.
• Eftersom transaktioner med stablecoins är anonyma, kvarstår möjligheterna till penningtvätt och andra illegala överföringar.

Stablecoins har funnits sedan mitten av 2010-talet, men har främst använts som ett verktyg inom kryptohandeln. Facebook försökte runt år 2020 skapa en egen stabil valuta kallad Libra, senare omdöpt till Diem. Man arbetade tillsammans med Mastercard, Paypal, Visa och eBay, men projektet lades ner efter politisk och regulatorisk kritik.

En avgörande fråga är om utgivarna av stablecoins faktiskt äger de tillgångar de uppger. Terra-USD kollapsade 2022 när man inte kunde försvara sig mot ett komplext angrepp. Den största utgivaren av stablecoins är Tether, som lanserades redan 2014. Valutans säkerheter har varit ifrågasatta och utgivaren tvingades 2021 att betala 41 miljoner USD i böter. Amerikanska myndigheter ansåg att man inte hade tillräckliga tillgångar för att backa upp valutan.

År 2025 antog amerikanska kongressen ”GENIUS Act”, ett ramverk för att etablera stablecoins som betalningsmedel. Lagen föreskriver att utgivarna av stablecoins måste vara godkända av myndigheterna och att säkra tillgångar finns. Lagen väntas bidra till att kraftig öka intresset för stablecoins. År 2025 har olika stablecoin-valutor ett marknadsvärde på drygt 300 miljarder USD, varav 99% är kopplade till USD. Detta väntas stiga kraftigt de närmaste åren. Syftet med lagen var dock inte bara att skapa stabilitet utan också att öka efterfrågan på statsobligationer och den globala användningen av dollar.

Europa

Europeiska centralbanken, Sveriges riksbank och andra aktörer har publicerat rapporter som varnar för att stablecoins potentiellt kan destabilisera det finansiella systemet. Valutorna utmanar centralbankernas penningpolitiska suveränitet och bankerna riskerar att tappa kunder. För att möta utmaningarna samverkar myndigheter och privata aktörer för att hitta motmedel. Svenska SEB samarbetar med europeiska banker för att ta fram en stablecoin knuten till euro. Man hänvisar till efterfrågan från sina kunder och att man vill bidra till Europas strategiska självständighet inom betalningsområdet. Valutan ska ges ut under EU:s förordning 2023/1114 om kryptotillgångar, MiCAR, och stå under tillsyn under Nederländernas centralbank.

Kina

Transaktioner med amerikanska stablecoins är anonyma. Kina utvecklar en egen stabil kryptovaluta kopplad till sin valuta, yuan, men Kinas centralbank kommer att kunna se vem som köper vad, av vem, och när.

Sydasien

Användningen av stablecoins har ökat snabbt de senaste åren i länder som Pakistan, Indien och Filippinerna. Handeln med stablecoins mellan företag, business-to-business, ökade från början av 2023 från under 100 miljoner USD per månad till över 6 miljarder vid mitten av 2025. Länderna har också många invånare som arbetar utomlands och som regelbundet skickar en del av sin lön till hemlandet. År 2025 var den genomsnittliga kostnaden 6,5% för att skicka hem 200 USD via det traditionella banksystemet. För den som använde stablecoins och lokal kryptohandel låg kostnaden på 1-3% och transaktionen gick mycket snabbare.