factograf
SV
Sign in

rymdfart, uppdragsbeteckning i det amerikanska rymdfärjeprogrammet

STS-107

STS-107
All data from the card 17
Uppdrag
113
Rymdfärja
Columbia (28)
NSSDC-ID
2003-003A
Färdens tid
15 dagar, 22 timmar, 20 minuter, 32 sekunder
Startplats
Pad 39A vid Kennedy Space Center i Florida
Start
16 januari 2003 15:39:00 UTC
Landningsplats
Planerades till Kennedy Space Center i Florida
Landning
Skytteln brann upp under återinträdet den 1 februari 2003 kl.~13:59:32 UTC
Varv
255 st
Apogeum
285 km
Perigeum
270 km
Banlutning
39,0°
Sträcka
10,6 miljoner km
Befälhavare
Rick Husband (2)
Pilot
William C. McCool (1)
Uppdragsspecialister
Kalpana Chawla (2)Michael P. Anderson (2)Laurel Clark (1)David Brown (1)
Nyttolastspecialister
Ilan Ramon (1)
Spacehab moduler och utrustning i rymdfärjans lastrum
Spacehab moduler och utrustning i rymdfärjans lastrum

STS-107 var den 113:e flygningen i det amerikanska rymdfärjeprogrammet och tjugoåttonde och sista i ordningen för rymdfärjan Columbia. Rymdfärjan brann upp med besättning under återinträdet i jordens atmosfär 1 februari 2003.

Uppdraget

Rymdfärjan Columbia hade i lastutrymmet med sig Spacehab RDM dubbla laboratoriemoduler.

Nyttolaster och Experiment

  • Experiment i Spacehab inkluderade nio kommersiella nyttolaster innehållande 21 olika experiment.
  • Fyra nyttolaster från ESA innehållande 14 olika experiment.
  • En nyttolast samt experiment för ISS risknedsättning.
  • 18 nyttolaster innehållande 23 experiment för NASAs Office of Biological and Physical Research (OBPR).

Haveriet

Vid denna liksom tidigare uppskjutningar lossnade mindre bitar av isoleringsskum från den externa bränsletanken, men utan att väcka någon större uppmärksamhet. Denna gång kom obemärkt en ovanligt stor bit falla av och träffa rymdfärjan vid en särskilt utsatt position. Under återinträdet i atmosfären den 1 februari 2003 kunde markkontrollen se onormalt höga temperaturer i vingens struktur. Minuter senare bröts rymdfärjan sönder och farkosten totalförstördes och samtliga sju i besättningen omkom.

Detta var den andra olyckan med rymdfärjan där både besättning och farkost gick förlorade. Den första olyckan skedde i januari 1986 när Challenger havererade under uppdraget STS-51-L, men då redan 73 sekunder efter start och av andra orsaker.

Utredning

Efter olyckan tillsattes en utredning CAIB - Columbia Accident Investigation Board - som i augusti 2003 avrapporterade sina slutsatser i en omfattande rapport.

Rapporten bekräftade den allmänt accepterade olycksorsaken att fragment av isoleringsskum lossnade vid uppskjutningen, vilket också kunde verifieras genom att studera videodokumentation. Att fragment lossnade var känt och accepterat, men denna gång kom obemärkt en ovanligt stor bit falla av och träffa och skada delar av rymdfärjans värmesköld vid en särskilt utsatt position. Detta fick förödande konsekvenser vid återinträdet i jordatmosfären då hettan från inbromsningen via skadan i skölden trängde in i delar av konstruktionen som inte tålde dessa temperaturer.

Man klarlade också att problemet med lossnande skumfragment var känt och uppträdde i varierande omfattning vid samtliga uppskjutningar, men att man med hjälp av övertygande powerpoint-presentationer hade förmedlat uppfattningen att risken för skador i farligt hög omfattning var "liten". Utredningen myntade begreppet "Engineering by Viewgraphs", alltså ingenjörsanalyser och bevisföring med hjälp av presentationsteknik istället för beräkningar, tester och logiska resonemang.

Besättning

En väderradar i Shreveport, Louisiana detekterar Columbias sönderfall under återinträdet i atmosfären
En väderradar i Shreveport, Louisiana detekterar Columbias sönderfall under återinträdet i atmosfären
Minnesmärke för de tre besättningarna i Apollo 1, STS-51-L (Challenger) och STS-107 (Columbia)
Minnesmärke för de tre besättningarna i Apollo 1, STS-51-L (Challenger) och STS-107 (Columbia)
Minnesplakett på Marsrovern Spirit
Minnesplakett på Marsrovern Spirit
3 images

Besättningen ombord på Columbia bestod till större delen av förstagångsrymdflygare och hade en internationell besättning. Ilan Ramon blev Israels första astronaut i rymden.

  1. Rick Husband (2), befälhavare.
  2. William McCool (1), pilot
  3. Kalpana Chawla (2), uppdragsspecialist
  4. Michael P. Anderson (2), uppdragsspecialist
  5. Laurel Clark (1), uppdragsspecialist
  6. David Brown (1), uppdragsspecialist
  7. Ilan Ramon (1), nyttolastspecialist

Read next

In 36 languages

Text from Wikipedia, CC BY-SA 4.0 · Source article