Bakgrund
Systemet utvecklades i slutet av 90-talet för USA:s armé och kan avfyra samma artilleriraketer som den banddrivna M270 MLRS, men är lastbilsburen. Systemet kan fraktas i en Lockheed C-130 Hercules. Enligt tillverkaren Lockheed Martin är räckvidden för olika varianter från 15 kilometer till över 500 kilometer. En eldenhet har en besättning på tre: förare, skytt, och chef. Den på lastbil monterade avfyringslådan kan laddas med sex M26-raketer på 227 mm som väger 306 kg, M30/M31-raketer, en MGM-140 ATACMS-missil eller två Precision Strike-missiler.
Lastbilen som transporterar HIMARS, en 5-tons standardiserad sexhjulsdriven armélastbil (FMTV), tillverkades till en början av Armor Holdings Aerospace and Defense Group och från 2010 av Oshkosh Corporation.
Användning
500 system har byggts fram till oktober 2018. Det har använts av ISAF, av USA i Irak och Syrien (mot bland andra ISIS/ISIL) i koordination med Syriska demokratiska styrkorna.
Systemet används av USA:s armé och USA:s marinkår, Singapore, Förenade Arabemiraten och Jordanien. Polen och Rumänien har 2019 lagt order på systemet, där även Taiwan givits möjlighet.
I oktober 2021 medverkade HIMARS-system i en svensk-amerikansk övning på Gotland.
Ukraina har begärt och fått löfte av USA om att få köpa systemet under kriget med Ryssland, med leverans av fyra system i juni 2022.
Den 27 september 2022 övade Svenska försvarsmakten tillsammans med den amerikanska motsvarigheten med systemet i norra Sverige.
HIMARS i Sverige
I september 2026 tecknade FMV och Lockheed Martin en avsiktsförklaring om köp ett tiotal Himars-eldenheter till det svenska försvaret.
