factograf
SV

Italiensk mezzosopransångare

Fiorenza Cossotto

Fiorenza Cossotto

Key facts

födelsedatum22 april 1935
sysselsättningoperasångare
födelseplatsCrescentino
utmärkelsestorkorsriddare av Republiken Italiens förtjänstorden
genreopera
beskriven av källaBEIC Digital Library
All data from the card 5
Födelsenamn
Fiorenza Cossotto
Född
22 april 1935 Crescentino di Vercelli, Italien
Genre
Opera
Roll
mezzosopran
År som aktiv
1957–2005

Fiorenza Cossotto, född den 22 april 1935, är en italiensk mezzosopran. Hon anses av många vara en av de stora mezzosopranerna på 1900-talet, och en naturlig efterträdare till Giulietta Simionato.

Liv och karriär

Cossotto föddes i Crescentino di Vercelli, Italien. Hon studerade vid Musikhögskolan i Turin och tog examen som den bästa i sin årgång. Efter studier med Mercedes Llopart, debuterade hos som syster Matilde i världspremiären av Poulencs Karmelitsystrarna år 1957 på Teatro alla Scala i Milano. Hennes internationella debut ägde rum vid 1958 års Wexford-festivalen som Giovanna Seymour i Gaetano Donizettis Anna Bolena. Hennes Covent Garden-debut skedde 1959 som Neris i Luigi Cherubinis Medea, med Maria Callas i titelrollen. En prestation i den ledande rollen i La Favorita på La Scala öppnade dörren till vidare berömmelse. Hon gjorde sin amerikanska debut i samma roll 1964 på Lyric Opera i Chicago och som Amneris i Aida på Metropolitan Opera 1968.

Sammanlagt mellan 1967 och 1989 gav hon 148 föreställningar på Metropolitan i uteslutande ledande roller. Hon ansågs vara en expert på tolkningar av 1800-talets tunga italienska roller till exempel Favorita, Amneris, Azucena, Eboli, Preziosilla, Maddalena, Ulrica, och Laura. Hon tolkade också Carmen, Mozarts Cherubini, Urbain i Meyerbeers Hugenotterna, Bellinis Romeo och Marfa i Khovantschina.

Hon fortsatte att sjunga, och under 2005 hon firade sin 70-årsdag med en föreställning av Suor Angelica på Theatre Royal i Liège, Belgien. Hon var gift med den italienska bassångaren Ivo Vinco i över 40 år och fick en son. De är nu skilda.

Read next

In 20 languages

Text from Wikipedia, CC BY-SA 4.0 · Source article