Edmonton

Olika namn

Hudson Bay-kompaniets handelsstation Fort Edmonton ("Edmonton House") var områdets första permanenta bosättning. Stationen fick sitt namn efter orten Edmonton i Middlesex i södra England, numera en stadsdel i Storlondon. Den lilla engelska staden var hemstad för minst fem viktiga medlemmar av kompaniet mellan 1696 och 1807.

Namnet på engelska orten skrevs i Domesday Book som Adelmetone, och namnet är sammansatt av det fornengelska egennamnet Ēadhelm samt tūn (town i modern engelska).

Bland 1700- och 1800-talets franskspråkiga pälsjägare och métiser var fortet även känt som Fort-des-Prairies ('Fortet på prärien'). Cree-folket beskrev på 1800-talet fortet och dess omgivningar under namnet Amiskwaskahegan ('Huset vid bäverkullarna'), medan nakotasiouxerna kallade trakten för Titâga.

Tidig historia

Området runt Edmonton har varit befolkat mellan 5 000 och 14 000 år. Detta var i samband med att inlandsisen drog sig tillbaka och öppnade korridorer där invandrare och tidiga bosättare kunde passera eller etablera sig, i samband med att ökande växt- och djurliv gjorde det möjligt. Cree, nakotasiouxer, svartfötter, ojibwa och andra levt i området runt Edmonton, och senare bildades blandfolket métiser när européer började ägna sig åt pälshandel.

1795 grundades Fort Edmonton vid North Saskatchewan-flodens norra strand, som handelsstation för Hudson Bay-kompaniet. I närheten etablerades även Fort Augustus av det konkurrerande North West Company. Senare slogs de båda bolagen samman, och verksamheten koncentrerades till Fort Edmonton.

1800-talet, tidigt 1900-tal

1876 skrevs Avtal 6 under, som ett av ett antal "numrerade avtal" i den dåvarande brittiska kolonin, mellan områdets First Nations och den brittiska kronan. Avtalet fungerade som ett samarbetsavtal mellan européer och de inhemska folken, och det underlättade den då pågående koloniseringen av prärieområdet av främst europeiska invandrare.

1885 anlände järnvägen till södra Alberta, via Canadian Pacific, och 1905 nådde Canadian Northern Railway (senare del av Canadian National) Edmonton. Edmonton-områdets låga markpriser och bördiga jordar ökade intresset för nybyggare, och anläggandet av järnvägsförbindelser ökade möjligheten för entreprenörer, jordbrukare och stadsbor att etablera sig i området.

1892 fick Edmonton stadsrättigheter, med sina då 700 invånare. Tolv år senare fanns i den unga staden 8 350 invånare. 1905 utsågs Edmonton till den nya provinsen Albertas huvudstad. Samma år kopplades staden samman med det väst-östliga järnvägsnätet, vilket ytterligare ökade på Edmontons tillväxt.

Under det tidiga 1900-talet skedde en formlig byggboom i trakten. 1912 slogs staden samman med Strathcona söder om floden, en ort som varit tidigare än Edmonton med järnvägsförbindelser.

1910-talet och senare

Den lokala expansionen upphörde runt första världskrigets utbrott. Mellan 1914 och 1916 sjönk invånarantalet i Edmonton från 72 000 till mindre än 54 000. Fattiga familjer flyttade till lantgårdar utanför staden, men utflyttningen till andra kanadensiska provinser tilltog. Rekrytering till den kanadensiska armén, som deltog i kriget, bidrog också till folkningsminskningen.

Under mellankrigstiden var Edmontons ekonomi tätt sammankopplad med jordbruksproduktionen, vilket innebar att den stora depressionen drabbade staden extra hårt. Transporter och charkuteriprodukter blev extra viktiga för staden. Den enda större förändringen under perioden var stadens nya roll inom flygtransporter, efter att Edmonton City Centre Airport öppnades 1929. Därefter växte staden som nav för de längre flygrutterna inom Kanada, liksom som utgångspunkt för lokala och regionala flygresor till norra Kanada.

Under andra världskriget fick Edmonton en ny militärstrategisk betydelse, vilket inledde en ny tillväxtperiod. Staden var också viktig i samband med byggandet av Alaska Highway. Senare växte utvinningen av råolja i regionen, vilket ledde till en expanderande petrokemisk industri. Detta gynnade både Edmonton och Calgary, vilka båda två under de kommande decennierna växte om den tidigare största präriestaden Winnipeg i en kamp om rollen som centrum i Kanadas fjärde största storstadsområde.

I början av 2000-talet inleddes oljeutvinning av oljesanden i Athabascaområdet, vilket ledde till en ny tillväxtperiod i ekonomin. Mellan 2006 och 2011 växte stadens befolkningen med drygt 12 procent under fem års tid.

Topografi och växtlighet

Edmonton ligger vid North Saskatchewan River, pöå en höjd av cirka 671 meter över havet. Den är den nordligaste staden i Nordamerika med en befolkning på över 1 miljon. Trots sin nordliga belägenhet ligger den söder om den geografiska mitten i provinsen Alberta.

North Saskatchewan River har sin källa i Columbia Icefield, ett glaciärområde i Jaspers nationalpark. Ibland svämmar floden över sina bräddar, något som bland annat skedde 1915. Floden rinner ut i Saskatchewan River, vidare till Winnipegsjön och via Nelsonfloden ut i Hudson Bay. I sin färd genom Edmonton fylls North Saskatchewan River på av ett antal mindre vattendrag, inklusive Mill Creek, Whitemud Creek och Blackmud Creek. De djupa raviner som dessa har skapat används numera till viss del som del av stadsparker.

Terrängen runt Edmonton är mestadels platt eller småkuperad, avbrutet av raviner och nedskurna floddalar. Kanadensiska Klippiga bergen ligger cirka 220 km åt sydväst, medan landskapet närmare Edmonton kännetecknas av ett nordligt slätt- och prärielandskap. Cirka 290 km söder om Edmonton finns Albertas andra miljonstad Calgary.

Skogar med aspar dominerar i vissa delar av området runt Edmonton. Detta är vegetationsmässigt en övergångszon mellan den öppna prärien i söder och tajgalandskapet i norr. De naturliga aspskogarna är på de flesta ställen nedhuggna och ersatta av odlade fält, bostäder och industriell verksamhet, inklusive utvinning av råolja och naturgas.

Klimat

Edmonton har ett mellanfuktigt inlandsklimat (Köppen: Dfb), med mycket stora temperaturskillnader mellan årstiderna. Vintern är kall och torr, medan sommaren är varm och solig; stora vädersvängningar kan ske under alla delar av året. I januari ligger medeltemperaturen i staden på cirka –10 °C och i juli på cirka 18 °C. Årligen är cirka 135–140 dygn helt frostfria, vilket begränsar odlingsperioden.

Per år faller motsvarande 422 mm nederbörd. Av detta är 329 mm som regn och 93 via snö. Drygt 75 procent av årsnederbörfden faller under sen vår, sommar och tidig höst, och juli är årets fuktigaste månad. Oktober till mars är en utpräglad torrperiod. En stor del av sommarnederbörden kommer från regnoväder under eftermiddagen, där hagel, stormbyar och tromber inte är ovanliga.

Staden Edmonton styrs av en borgmästare plus tolv kommunalråd, sittande på fyraåriga mandat. De flesta kandidaterna till posten som borgmästare saknar koppling till kanadensiska partier på riksplanet, men 2025 bildades de första kommunala politiska partierna.

Det kommunala styret ansvarar för att godkänna stadens budget, och man utvecklar regler och bestämmerlser för att främja hälsa och säkerhet för de boende i Edmonton.

Tolv distrikt

Från och med 2009 delas staden Edmonton in i tolv olika distrikt, där man tidigare hade sex distrikt med två valda kommunalråd från varje distrikt.

2020 ombildades stadsdistrikten, med nya gränser och namn. Tidigare bar dessa endast löpnummer, men nu fick de namn efter de olika historiska folken i regionen. Namnen är sedan 2020 som följer:

• Nakota Isga (Ward 1) – efter sioux-namnet för 'folket'. Nakotasiouxerna placerades 1880 på ett reservat i området, där de ägnade sig åt pälshandel.
• Anirniq (Ward 2) – ett inuit-ord med betydelsen 'livsanda'. Åren runt 1960 var en tredjedel av Kanadas inuiter drabbade av TBC, och många flögs till Edmonton för behandling.
• Tastawiyiniwak (Ward 3) – 'mellan människor' på cree. Namnet syftar på cree-folkets alternativa syn på kön/genus, där man identifierade åtta olika genus.
• Dene (Ward 4) – stammar och folk (jämför Na-dene) som bosatte sig längs med North Saskatchewan River.
• O'day-min (Ward 5) – 'jordgubbe', en traditionell medicin som använts av folket anishinaabe i Alberta.
• Métis (Ward 6) – efter métiserna, ett blandfolk som skapades på 1700-talet, när franska och skotska pälsjägare gifte sig med inhemska kvinnor.
• Sipiwiyiniwak (Ward 7) – 'flod-cree', benämningen som Enoch-cree-medlemmar fick av andra stammar.
• Papastew (Ward 8) – efter en respekterad stamledare i Papaschase-stammen hos cree-folket.
• Pihêsiwin (Ward 9) – 'åskfåglarnas land' på cree.
• Ipiihkoohkanipiaohtsi (Ward 10) – ord för svartfötternas land i området.
• Karhiio (Ward 11) – 'vacker och högväxt skog' på mohawk. Olika irokeser deltog i den expanderande handeln på den norra prärien, och de gifte sig ofta med lokala kvinnor från cree eller métiserna.
• Ssopmitapi (Ward 12) – 'stjärnperson' på svartfotska, ett ord från svartfötternas skapelseberättelse.

Provinssäte, rikspolitik

Edmonton är huvudstad i provinsen Alberta, och man sköter alla viktigare roller inom provinsstyret. Edmontons storstadsområde representeras i den 87-hövdade provinsförsamlingen (engelska: Alberta Legislature) av 20 ledamöter.

Staden Edmonton utser sammanlagt nio ledamöter till underhuset i Kanadas parlament.

Industri och finanser

Olje- och naturgasutvinningen har på senare år vuxit i betydelse i Edmonton och i övriga delar av Alberta. 2014 var cirka 60 procent av storstadsregionens ekonomiska satsningar relaterade just till den petrokemiska sektorn. Den här utvecklingen har dock pågått länge, och redan på 1940-talet beskrevs Edmonton som "Kanadas oljehuvudstad".

Stadens och provinsens oljefokus har lett till vissa politiska slitningar, där vissa anser att Kanadas centralregering motarbetar Albertas ekonomiska utveckling genom miljömässiga hänsyn och regleringar. På senare år har detta lett till framväxten av en regional självständighetsrörelse.

Under 1970- och 1980-talet växte Edmonton till ett viktigt finansiellt centrum, med regionala huvudkontor för de större kanadensiska bankerna och bildandet av lokalt baserade institutioner. Efter en finansiell kris i slutet av 1980-talet har den lokala situationen stabiliserats, och den Edmonton-baserade Canadian Western Bank (grundad 1988) har senare varit den enda större publikt börsregistrerade banken väster om Toronto. 2025 blev banken dock del av National Bank of Canada.

Handel

Stadens kanske mest kända anläggning är West Edmonton Mall, det näst största köpcentrumet i Nordamerika och ett av världens tio största. Dess totala yta ligger på 570 000 m², och det kostade 1981 cirka 1,2 miljarder kanadensiska dollar att bygga. Där finns över 800 affärer och servicebutiker, samt parkering för mer än 20 000 fordon. Anläggningen har ungefär 23 000 anställda, och varje år besöker cirka 30 miljoner människor köpcentrumet.

Kommunikationer

Edmonton International Airport och Edmonton/Villeneuve Airport ligger nära staden. Den internationella flygplatsen är räknat efter antal passagerare den femte mest använda i Kanada.

Edmonton är säte för de viktigaste enheterna inom Canadian National Railway. 2020 meddelades att man planerade stänga trafikstyrningsenheterna i både Montréal och Vancouver, med syftet att centralisera dessa funktioner till Edmonton.

Fram till 2009 rullade trådbussar i Edmonton, som en av de sista städerna i Kanada. Därefter sköts kollektivtrafiken i staden via en kombination av bussar och spårväg/stadsbana, betitlad Edmonton LRT. Det sistnämnda systemet, ofta klassat som light rail, började rulla 1978 och hade 2026 tre linjer med sammanlagt 29 stationer/hållplatser. 2025 transporterades sammanlagt knappt 32 miljoner människor via systemet; samma år gjordes knappt 70 miljoner personresor med stadens lokalbussar.

Befolkningen i staden Edmonton, Edmontonborna, benämns på engelska som Edmontonians.

2021 räknades befolkningen i staden fram till 1 010 899 personer. Detta var en ökning på 8,5 procent från siffran fem år tidigare. Invånarantalet i storstadsområdet var 2021 1 418 118, och den siffran var en ökning med 7,3 procent från fem år tidigare.

År 2021 var 32,5 procent av invånarna i staden födda i ett annat land. Bland invandrarna kom knappt 17 procent från Filippinerna, nästan 16 procent från Indien och 6,5 procent från Kina. Enligt folkräkningen 2021 var 51,4 procent av europeiskt etniskt ursprung; 13,3 procent av identifierade sig som "engelsmän", 11,7 procent som "skottar", 11,6 procent som tyskar, "10,8" procent som irländare och 9,3 procent som "ukrainare".

Högre utbildning

I Edmonton finns ett antal universitet eller motsvarande institutioner för högre utbildning. Detta inkluderar Concordia University of Edmonton, MacEwan University, Norquest College, Northern Alberta Institute of Technology (NAIT) och University of Alberta. Det offentligstödda Athabasca University har ett campus i Edmonton.

Massmedier

I Edmonton finns ett antal lokala TV-stationer, med distribution via kabel-TV eller antenn. De äldsta är CTV Edmonton som grundades 1954 och CBC TV Edmonton (1961).

I staden ges två större dagstidningar ut, Edmonton Journal och Edmonton Sun. Den förstnämnda grundades 1903, medan den något mindre Sun startades första 1978. Båda tidningarna ägs av mediebolaget Postmedia Network.

Festivaler och museer

Edmonton beskrivs ibland som "Kanadas festivalstad", baserat på mängden årligen återkommande festivaler i staden. Detta inkluderar festivaler kopplade till konst och design, gatuunderhållning och jazz.

Royal Alberta Museum (byggt 1967) är det största museet i västra Kanada, med en utställningsyta på nästan ett hektar och en total yta på nästan fyra hektar. Museet härbärgerar över 10 miljoner föremål.

Sport

Edmonton arrangerade VM i friidrott 2001 och Samväldesspelen 1978.

I staden finns ett ishockeylag som spelar i NHL, i form av Edmonton Oilers. Edmonton Elks spelar i Canadian Football League.