Adolf Erik Ehrnrooth, född 9 februari 1905 i Helsingfors, död 26 februari 2004 i Åbo, var en finlandssvensk general och Mannerheimriddare. Han utmärkte sig som regementschef under de tunga avvärjningsstriderna sommaren 1944 och tilldelades Mannerheimkorset för sina insatser. Efter kriget blev han en respekterad opinionsbildare och galjonsfigur för en generation krigsveteraner i Finland genom sina många framträdanden i radio och tv.
Biografi
Uppväxt och tidiga år
Ehrnrooths föräldrar var medicine och kirurgie doktor Ernst Hjalmar Ehrnrooth och Karin Selin, vars far var verkställande direktör för Kymmenefabrikerna. Ehrnrooth var den yngste av fem syskon. Hans bröder var Lars Ehrnrooth(fi) och Gustaf Ehrnrooth. Familjen Ehrnrooth var en gammal krigarsläkt med officerare i nästan varje generation.
Militär utbildning
Som 17-årig abiturient inledde Ehrnrooth frivilligt sin värnplikt vid Nylands Dragonregemente (Uudenmaan rakuunarykmentti) i Villmanstrand. Han genomförde sina sista studier som privatist och fick några dagars permission för att delta i skolavslutningen. Ehrnrooth tog emot sitt studentbetyg i full dragonuniform, inklusive med revär. Värnplikten tog slut efter sex månader och Ehrnrooth, som vid detta skede var korpral, kommenderades i december 1922 till Kadettskolan i Helsingfors.
Under sin tid i Kadettskolan befordrades han till kadettsergeant och han återvände som 19-åring till sitt tidigare förband. Ehrnrooth var en skicklig ryttare och ansökte om kommendering till Arméns ridskola på Strömsholms slott i Sverige för att öva vidare. Han antogs till en ettårig kurs som började i augusti 1928, där även den svenska prinsen Gustaf Adolf var elev. År 1932 verkade Ehrnrooth som en av de finländska representanterna för försvarsmakten vid av 300-årsminnet av Gustav II Adolfs död. Han var även en del av prins Gustaf Adolfs eskort då denne besökte Finland 1934.
Vinterkriget
Efter att ha avklarat Krigshögskolan tjänstgjorde Ehrnrooth som byråchef vid Kavalleribrigadens(fi)stab. Under vinterkriget tjänstgjorde han vid västra sidan av Karelska näset som chef för den operativa avdelningen vid Nykyrkagruppen och staben för Kavalleribrigaden. I januari 1940 förordnades Ehrnrooth till stabschef för den sjunde divisionen som hade ansvar för huvudförsvarslinjen från Ladoga till Sakkola. Efter krigets slut fortsatte Ehrnrooth som stabschef fram till september då han befordrades till major och förordnades till stabschef vid östra Savolax militärlän.
Fortsättningskriget
Den första juli 1941, under fortsättningskriget, blev Ehrnrooth svårt sårad och det tog honom över ett halvt år att återhämta sig från skadorna. Marskalk Mannerheim ska vid fältsjukhuset i Punkaharju ha yttrat om honom: "Nej, inte kommer major Ehrnrooth att dö. Jag har sett många sårade soldater i mitt liv. Hans ögon är så klara." Ehrnrooth återvände till den militära tjänsten i januari 1942, först till specialuppdrag i IV Armékårens stab, och sedan som stabschef för Infanteriregemente 28. I maj 1942, som 37-åring, utnämndes han till chef för Infanteriregemente 7 och var därmed den yngste dittills som utnämnts till chef för ett infanteriregemente. Regementet bars av en stark kåranda som gav framgång i avvärjningsstriderna sommaren 1944 i Siiramäki, Äyräpää och Vuosalmi, där den sovjetiska storoffensiven slutligen stoppades. Den 4 december 1944 utnämndes Ehrnrooth till riddare av Mannerheimkorset för sina insatser som skicklig och energisk stabschef och förstklassig befälhavare.
Karriär efter kriget
Efter kriget förordnades Ehrnrooth igen till chef för Nylands Dragonregemente i Villmanstrand. År 1947 blev han tvungen att omorganisera regementet till ett infanteriförband. Som förbandchef fick Ehrnrooth en chans att återvända till sitt tidigare intresse för ridning. Han vann Mannerheimstiftelsens tävling i fältritt 1947 och representerade Finland i flera internationella ridtävlingar i Sverige, Danmark och Tyskland samt i olympiska spelen i London 1948.
Ehrnrooth verkade senare som chef för Stridsskolan i Fredrikshamn och Tusby. Våren 1952 förordnades han till chef för det nyinrättade Pansarregementet(fi) i Parola där han aktivt deltog i debatten om utbildning och taktik genom att skriva artiklar för försvarets publikationer.
År 1956 förordnades Ehrnrooth till inspektör för luftförsvaret. År 1965 övergick han som generallöjtnant från uppdraget som kommendör för 2. Divisionen till reserven.
Verksamhet i föreningar och offentlighet
På garnisonsorterna var Ehrnrooth aktiv i officersorganisationernas lokalavdelningar samt i ledningen för lokala klubbar och sällskap. År 1951 blev han vald till ordförande för Kadettkåren och vice ordförande i Officersförbundet samt år 1953 till ordförande i samarbetsorganet för officersorganisationerna.
På 1970-talet föreläste Ehrnrooth i krigsskolor både i Finland och i Sverige. Åren 1980–1991 höll han sammanlagt 62 skrivna föredrag samt ett flertal utan manuskript. Ehrnrooth framträdde också flera gånger i radio och på tv.
Privatliv
Ehrnrooth gifte sig 1959 med grevinnan Karin-Birgitte Schack(fi). Eftersom hon var hovdam hos drottningen av Danmark krävde äktenskapet godkännande av den danska kungen. Paret har tre barn: författare och bildkonstnären Karin Ingrid Louise (född 1960), överstelöjtnanten och generalstabsofficeren Hans Adolf Bertram (född 1962) och medicine doktorn Eva Beata Ulrica (född 1964).
Ehrnrooth är begravd på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.
Arv
Adolf Ehrnrooths minnespris delas ut årligen, sedan 2009, av Louise och Göran Ehrnrooth Stiftelse till försvarsmaktens militärpersonal för "enskild handling, långvarigare verksamhet eller arbete för att främja det militära försvaret av landet." Priset delas i regel ut den 9 februari, alltså på Ehrnrooths födelsedag.
Utmärkelser
- Frihetskorsets Mannerheimkors av 2. klass, 4 december 1944
- Finlands Olympiska förtjänstkors av 2 klass, 2 december 1952
- Storkorset av Finlands Lejons orden, 4 juni 1964
- Kommendör med stora korset av Svärdsorden, 8 november 1974
- Frihetskorsets storkors, 6 december 1989
- Kadettkårens förtjänstmedalj, 1991
- Reservistförbundet – Reservunderofficers-förbundets förtjänstkors med spänne, 6 december 1994
- Terra Mariana-korsets orden, första klass, 9 februari 1998
- Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros’ orden
Finlands Reservofficersförbunds förtjänstmedalj i guld med spänne- Järnkorset (1939) av 2:a klassen, unknown value
- Finlands idrottskulturs förtjänstkors
- Storofficer av Hederslegionen
- Krigsinvalidernas förtjänstkors
- Minnesmedalj för deltagande i 1941-1945 års krig
- Frihetskorsets 2. klass
- Militärens förtjänstmedalj
- Kommendör av första graden av Dannebrogorden
- Vinterkrigets minnesmedalj
- Frihetskorsets 3. klass
[]
